Jag vet inte om ni har testat de nån gång, tävla med nackspärr då. På fredagen kom jag hem med en riktig låsning i nacken som gjorde att jag inte kunde vrida huvet åt vänster. De höll i sig ända fram till starten på lida.

Köra MTB utan att kunna vrida på huvet är rätt intressant kan jag säga! Men lida loop kör jag nästan helt på rutin.

Jag blev rätt förvånad av mig själv att jag hängde med så länge som jag gjorde, iaf tills folk framför mig glömde bort hur man cyklar..

Ut på andra loopen hade jag tappat känseln i mina fingrar, såsom de brukar va nuförtiden på MTB. De slutade ju med att jag tappa min flaska efter diagonalen.. KUL! De va ju inte så långt till nästa langning efter de, knappt 2 mil..

Tycker väll att de flöt på bra på slutet och lyckades till och med köra ifrån min grupp i sista backen.

Jag vill även be om ursäkt för alla som låg bakom mig i skogen när jag studsade från sida till sida av stigen..