i helgen va de race i Skåne som jag, om jag ska vara ärlig inte var så extremt tänd på att köra. men väl nere så kom tävlings nerverna.
lördagens bana fick jag höra innan start att den skulle passa mig; platt, få svängar och platt.. mycket kantvind blev det där emot. loppet gick som vanligt, några utbrytningar, vi försökte få med zander i den vinnande utbrytningen men lyckades aldrig komma upp. när de va ett varv kvar blev han rätt rökt men jag kände mig fortsatt rätt pigg och ville försöka mina chanser i en spurt.
jag är väll inte världens cyklist på att placera mig i klungan så jag gick min egna väg i spurten, långt ut till vänster, jsg fick en lite längre väg men jag fick en betydligt behagligare resa. slutade 2a i klungspurten och 10 totalt
söndagens GP gick väll nästan på samma sett, fast denna gång med en lite mer uttalad plan.
mycket snabb och platt bana, konstigt nog en GP bana som passa mig rätt bra. högt tempo från start. men jag lyckades bita mig kvar i klungan utan stora problem och med ca 5 varv kvar va de dags att köra, zander gick upp i spätts för ett bra förning med 2 varv kvar men orkade inte riktigt hålla tempot, till upploppet hade jag hjälp av Robin att placera mig i klungan och jag hade gett mig fan på att jag skulle vara på hans hjul till sista kurvan och de gick vägen, som dagen innan gick jag långt ut till vänster, lite längre väg men frifart hela vägen, och igen 10..
långt till höger ser ni hur man ska se ut när man spurtar;)
man muss kämpfen…låter det bekant?