Eller jag har snarare en hat kärlek till mat…

jag äter, tills det försvinner, ställer man mat framför mig så finns det en risk att jag äter tills det försvinner, vilket blev lite jobbigt igår när Matilda hade bjudit över några goda vänner på middag/ost och vinkväll, med fullproppat bord av alla möjliga godsaker, ätbara godsaker såklart vilket ställde till det för mig då i all trevlighet så satt jag och tuggade och tuggade den ena saken efter den andra och runt klockan 23 så inser jag att jag har ätit sen 20.. oavbrutet…

Slutar med att jag reser mig från bordet för att inte vara i närheten av maten så jag inte skulle fortsätta..

2 saker som är säkert; jag kan alltid äta och jag kan alltid sova… ingen aning om det är bra egenskaper eller inte…