Ett kärt återseende, LidaLoop är en av mina första riktiga tävlingen jag någonsin gjorde och det var första året som dom hade tävlingen.

Efter lite upp och ner så tog jag mig i kragen och sa till mig själv att jag skulle köra så hårt som bara jag kunde och skulle se hur långt det skulle räcka. Så på min klubbkläderna från min moderklubb och iväg och kör!

Framme vid tävlingsområdet hämtade jag ut min och Jonathans startkuvert. Han hade tagit med sig sin sambo och mamma som hjälpredor inför tävlingen, det är alltid kul att ha någon person som hjälper en vid tävlingar så stort tack för hjälpen!

Rullar in i fålla 4. jag visste att jag skulle va en av de snabbaste i den klungan men kände att jag inte riktigt hade något att komma med för att få sida upp mig så jag struntade i den diskussionen. jag kände även att det kunde vara bra för mig att starta längre ner för att inte vara stressad över alla snabba runt omkring mig då jag inte riktigt visste hur formen skulle vara…

Foto från Happyride.se

Ut på första loopen som består av mest grusväg så passade jag på att bränna på en del bara för att testa och se hur kroppen är och svarar på att köra på lite, förvånansvärt bra gick det måste jag erkänna fick bra flyt på dom få tekniska partierna och körde om rätt många i varje liten stigning. Fick syn på Jonathan straxt innan lagning och då visste jag att jag inte skulle få se honom mer på tävlingen då han är bättre på den tekniska biten än mig. Men med tanke på att han hade startat en hel fålla före mig var jag rätt nöjd,

Foto från Happyride.se

Ute på andra loopen så blev det mer stökigt och det är ju den roliga delen av banan men den biten som passar mig sämst. Jag hamnade i en liten grupp med andra på hardtail som faktiskt hade sämre flyt än mig i skogen, så jag fick gå in först i varje parti och styra, sen på dom mer lättåkta bitarna la jag mig bakom.

Foto från Happyride.se

Ut på sista loopen så råkade jag tappa flaskan direkt efter lagningen då jag va för het på att dricka, valde då att stanna och plocka upp flaskan innan jag fortsatte vilket var rätt smart gjort. Tyvärr betydde det att jag tappade den lilla gruppen jag låg i. Hamnade dock i en större grupp som var lite mer åkstark ut på tredje och sista loopen men med tanke på att denna grupp var mer åkstark så kunde jag ta det mer piano vilket behövdes efter min forcering på den första loopen. In i varje tekniskt parti släppte jag 5 meter för att få köra min egna väg och inte bli stressad men rullade lätt ikapp gruppen direkt efter stigarna. Ut på dom sista lättåkta kilometrarna blev det en väldig hets. Jag är ju inte den som viker ner mig så jag följde med. Följde med hela vägen till sista stigen där jag täckte en attack och fortsatte i samma tempo var på jag fick 5 meter utan problem, vilket jag egentligen inte ville. Men ja ja, jag kör väl tänkte jag. Bombade in på sista stigen innan uppförsbacken på slutet. När jag kom ut såg jag inte dom andra. då va det bara att köra på!

Jag är nöjd med min prestation! Tack för hjälpen med langningen och för ett bra arrangemang! Kanske får tävla mer, de va ju kul dehär!