Terroriserar ortsbefolkningen

Inte bara först in i duschen idag
20140504-122041.jpg

Igår var det dags att terrorisera lite lokal invånare här i Sörmland, igår var det nämligen Ceresloppet i Katrineholm. Även fast det bara var ett motionslopp så tänkte jag att de kunde vara kul att köra de, dels för att Matildas mamma bor rätt så nära och för att det är skönt att komma iväg på ett rejält träningspass med lite fart.

Vi var nästan 100 personer som kom till start, kanske 30 av oss bestämde oss för att vi hade bråttom och körde snabbgruppen som skulle hålla 30+ men jag tror nog vi höll mer 35+ vilket jag inte hade något emot. Samarbetet i klungan funkade bra med inga större oroligheter.

Efter bara 3 mil bestämmer sig en från brudpiga att det skulle vara kul att cykla lite snabbare och jag var snabbt på men med drygt 9 mil kvar och 2 man kände vi att det inte skulle hålla så vi drog oss tillbaka. Klungan tappade åkare ju längre loppet gick och när det va drygt 4 mil kvar blev det väldig stiltje när dom ”riktiga” cyklister kände att taktik var viktigare än en jämn fart och det blev väldigt mycket rävspel och avvaktining på vem som skulle göra vad, dom som inte hade tävlat så mycket tidigare förstod inte riktigt vad vi höll på mig och beslöt sig för att gå upp och hålla tempo. Då kom attackerna!

Efter att gått iväg med ca 5 man som kände sig något slitna blev vi ikapp hunna av ca 3 man till och då blev det snabbt ovilja att dra, klungan närmade sig och jag visste att det inte var långt kvar, så jag passade på att dra ifrån utbrytargruppen med en stark attack för att visa att jag menade allvar. Efter en bit tittar jag bakåt och ser att jag har en ensam följeslagare från Hymer som ville samma sak som jag så med drygt 2 mil kvar blev det lagtempo på 2 man, vi drygade ut försprånget och fick spurta om segern, men eftersom att ingen av oss visste riktigt vart målet var blev det lite halvhjärtat in på den knappt 100 meter långa målrakan efter 2 tekniska svängar.

En person som inte tillhörde infödingarna hade visat vart skåpet skulle stå.

20140506-220243.jpg
Foto: Niklas Jonsson

Olycka på hemma plan

Helgen som var hade jag egentligen planerat att tävla ute på Ekerö och köra Carreravårklassiker för att få lite fart i kroppen, men pga lite strul med magen dagarna innan valde jag att köra distans med några goda vänner. Turen gick ut mot Carrera banan, men för att inte vara ivägen så körde vi mot de som tävlade längst banan.

Vid varvningen får vi höra att det skett en allvarlig olycka, flera cyklister funderar till och med på att bryta när de åker förbi varvningen. Vi begav oss ut på banan igen för att ta oss mot ett fik. Efter en stund kommer vi fram till olycksplatsen, cyklisten var borta, men inte bilen. Bilen hade stora skador vid förarsidans framljus samt en del skador på motorhuven, enligt uppgifter så ska det ha varit så att cyklisterna som körde i 35km/h gruppen möt bilen i en skymd kurva där den drabbade cyklisten gick på framförvarande cyklists hjul och tappade kontrollen och flög ut och in i mötande trafik.

Jag dömmer ingen, jag lider med alla drabbade, ingen är mer att skylla än den andra och båda är olycksoffer här. Frågan jag ställer mig är vem det är som bär ansvaret. Jag tycker det är en fråga om inställning och själva tillställningen.

Utan att ha varit i klungan där olyckan skedde misstänker jag att man inte hade den rutin/erfarenhet som krävs för att köra i den hastighet som de gjorde, brist på kontroll och kommunikation kan vara en stor orsak till olyckan, skriker någon: ”Bil!” Så ska klungan som väsen svara och respektera varandras yta, justera farten efter hinder och åka vidare. Har man inte den vanan kan ett hinder på vägen bli ett stort problem med överflödiga rörelser och gester.

Som bilist har du inget val, cyklisten dök ut framför dig i en skymd kurva, är vägen fri och man har en klunga påväg mot en i okänd fart, sväng åt åt sidan medan de passerar.

Hur kan man undvika detta?
Ledarbil är ett riktigt bra medel mot detta, men det hade dom, och eftersom detta hände i andra klungan hade de inte hjälpt, men MC marschalls hade varit en bra sak, MCs som åker före de större klungorna för att markera för andra bilister och be dom sakna ned och åka in mot sidan.
Skyltning, överdriven skyltning om cykel loppet, alla tillfartsvägar till loppet och information till lokalbefolkningen.

En sak som räddar liv är även tanken på att vi lever för att cykla, vi cyklar inte för våra liv. Cykla och lev, cykla inte med dit liv som insats.

solen kommer och vardagen börjar

Nu när solen börjar titta fram igen och värmen kommer känns det verkligen som att man kan finna en riktig ro och lugn i vardagen, man njuter av små stunderna på ett annat sett än under vintern.
Jag har till och med avklarat tävlingspremieren i kort brallor..
Nu är det ända som saknas är mina shorts och en balkong..

20140415-180828.jpg

Tävlings premier

Så, då va de avklarat, årets första tävlings helg.

I lördags var det Jönköpings varvlopp som gällde. Mycket bättre väder iår jämfört med ifjol gjorde att motivationen var lite högre än i fjol. Veckan innan har varit en riktig skit vecka, mycket jobb, stress och dålig kost. Men jag åkte ner för att träna och hade ingen större ambition att prestera då. Ingen nervositet, ingen oro innan start bara suget av att tävla. Loppet gick som jag hade räknat, jag höll mig kontrollerad genom hela loppet och försökte lite halvhjärtat placera mig i spurten där någon mitt i klungan bestämde sig för att svara i telefon eller kanske beställa en hämt pizza då han bromsade till och höll på att bli överkörd av mig, men jag slutade helt okej mitt i klungan.

Efter det bjöd jag ut mina vänner som hjälpt mig på lördagen på middag men efter en vandring nere i Jönköping så visade det sig att alla ”bra” ställen var fulla så vi slutade på en Kina krog.

Söndagen bjöd på vind, vind vind och vind. Sa jag att det blåste? Jag kan summera loppet med 2 saker, man kan ALLTID köra högprofilshjul och man kanske alltid ska ha med sig träningshjul oavsett…
Ja, de blåste och ja, jag hade mina höga högprofilshjul med mig vilket betydde att jag i dagens kastvind fick hålla mig utanför klungan lutandes in mot vinden bara för att hålla mig kvar på cykel. Mot slutet av det långa varvet visste jag att man kommer ut i ett farligt kantvindsparti vilket det även blev, så farligt så att det blev en vurpa på 5-7 hjul i en positions kamp, tur att man visste om det och låg först. Efter kraschen kom vi ut på ett parti innan start och mål där jag fick leda ett långt led av cyklister i dryga 53km/h riktigt bra känsla att veta att jag har en form att slipa på resten av året.
När vi kom in på dom små varven efter så blev de mycket tajtare och jag missade lite i kantvinden och blev avhängd, dels för att jag tappa rulle och dels för att jag kände mig orolig och obekväm i klungan.

Resultatet av helgen: som 6:an hade som slogan tidigare ”hyfsad hög lägsta nivå” lite så kände jag mig i helgen..

låt hatet börja

Idag är det första dagen då folk har vågat sig ut på sina cyklar med smala däck på, första dagen man cyklar på den cykeln man ska köra Vättern på efter att köpt den på REA förra året..
Idag är dagen alla cyklister blir kallade idioter.

Påväg hem idag så stöter jag på 2 personer som tyckte extra mycket om cyklister. En av dom satt på en parkbänk i solen och när han får se cyklisten så reser han sig upp, petar sig mot huvudet upprepade gånger och skriker ”ÄR DU DUM I HUVUDET” cyklister svarar glatt: ”Inte vitt jag vet” och vinkar..

En bit senare svänger cyklisten ut på en lite större väg när han blir omkörd av en bil som tvättar sina rutor EXAGT när han passerar cyklisten, även fast de va i skuggan, och med solen i ryggen. Stackaren i bilen kan inte ha sett ett dugg! cyklistens reaktion till att han ÄNTLIGEN kan se något är att peka tummen upp och applådera!

Jag vet att hatet mot cyklister kommer fortsätta hela året. Jag undrar bara varför alla hatar cyklister? luktar vi illa? eller är vi mer otrogna mot andra och att deras kärlek har lämnat dom för en cyklist?

Jag tror kanske det ligger något i de sista.

HATA CYKLISTER!

20140322-172808.jpg

Svullen

Och nej, det är inte så att jag är allergisk mot något som jag känner till, utan jag lyckades göra en liten mini vurpa tidigare i veckan när jag var ute och cyklade i skogen då jag slog till smalbenet och knäet.

När jag kom hem och fick mina skador inspekterad av min flickvän. Jag har ett litet sår på benet som ser bra ut och är lite svullen ut under mitt knä, men även på ovansidan, hon petar lite och jag frågar henne om hon är säker på att jag verkligen är svullen då jag ser exakt lika dan ut på mitt andra ben. Då inser hon att de va mina lår som va ”svullna”

Själv plågning

20140304-211840.jpg
Jag har älskar att testa, försöka se vart gränsen är och ta klivet över linjen..
Nu har det blivit lite jobbigare då jag har fått företagets monark att funka på min dator, så nu kan jag köra test på mig själv och analysera de när jag är klar..
Jag kan vara min egna testledare eller slavdrivare, när man tränar har man bara sig själv att lura…

20140304-212349.jpg

runt runt runt runt…

20140220-222242.jpg

igår kväll fick jag möjligheten att testa på träningen inför årets största motionslopp i Stockholm.

efter en kortare säkerhets genomgång fick vi dra iväg, riktigt skönt att kunna cykla lite på hemma plan och suget efter en velodrom i Stockholm ökar helt klart!

vänster svängar med raksträckor och enstaka små brunslock att köra ner i.
lite släpp fick man över 45km/h men eftersom att de är lite lugnare dag idag blev de inte allt för många sånna varv..

riktigt bra att se att något sånt finns för alla Stockholms cyklister!
jag vill även tacka martin för att släpa med mig dit och släpat runt på min hoj:)

20140220-222254.jpg

uppdateringar

inom kort så kommer min hemsida få lite uppdateringar under fliken material och tävlingar inför 2014!

Annars så blev det lite dålig planering då jag va i Jönköping till helgen ist för hemma i sthlm där det va en riktig cykelfest! Mässa + CXSM vilket båda verkar ha varit riktigt lyckade!

Lika så va min helg! riktigt kul att komma iväg och umgås med vänner, passade på att ta med MTBn och köra lite i skogarna runt Hallbystugan, sjukt fina vägar där! blev genast kul att köra MTB! kanske får lägga till lite tävlingar i skogen till 2014?

20131118-173607.jpg
klippt från min fina ”Fog of world” app som visar överallt jag varit..

även jägare blir imponerade ibland

Förra helgen var vi i Flen där det var jakt på gång så jag fick inte ta med mig min fina nya MTB, och inte för att vara så men när jag fick se dom som skulle jaga blev jag inte förvånad över att dom såg ut som dom gjorde, dom såg ut som riktiga ”raggare”. Alltid kul med fördomar!

Jag brukar oftast försöka vara väldigt ”försiktigt” med att berätta för vad jag håller på med bara för att jag vill vara mer än den cykel nörd jag är, men redan första kvällen så börjar samtalet om träning och framförallt förbränning och då kunde jag inte låta bli att blanda mig i och säga vad som är rätt och fel. Då kommer den klassiska frågan : ”vad vet du om de?” då kommer det fram att jag är cyklist, när jag kommer hem på söndagen efter att ha varit ute och cyklat i regnet så får jag frågan varför jag har på mig dom kläder jag har på mig, men efter att förklarat vad jag har och varför så blev dom riktigt imponerade och sa: ”du är en riktigt atlet som tränar i det här skitväder, jag är imponerad..”

de värmde grabbar…