Frågan är bara vad som är mest troligt? Denna vecka har varit rätt tung och tröttsam det började med en tidig morgon i tisdags för att ta sig till jobbet för att gråta i 20 minuter över hur ont det gjorde i benen. hade verkligen inte kunnat pressa ut mer än vad jag gjorde på passet, lagom mör efter det. Dagen efter var det dags för att bli utbildad med jobbet i allt möjligt och lite där till för att kunna serva våra kunder. Mycket hade man redan koll på men utbildningen av MIPS var riktigt intressant sen har vi även lyft in ett nytt märke på Triathlon sidan som är Zoot som kommer bli riktigt spännande att jobba med! man blir alltid sugen på att testa saker när man får en bra och inspirerande utbildning
Kategoriarkiv: Flen
Förstånd…
Det är alltid skönt med en förstående flickvän som låter mig hålla på med den idiotin jag håller på med även fast jag stör. I helgen så var det rätt pressat med tid så för att hinna med all träning så var jag tvungen att dra igång rätt tidigt på lördagmorgonen. Så innan det blev riktigt ljust började jag träna för att få ner mitt distans pass innan vi åkte till Flen för att fira matildas mormor på hennes 80-årsdag, vilket blev riktigt lyckat. Tycker det är rätt skönt att komma iväg.
Men när vi kom hem på söndag kvällen var jag tvungen att träna igen, så upp på rullarna för att värma upp lite och skaka ur benen innan jag körde lite bålövningar. Hon lät sig inte störas av att jag satt och väsnades på rullarna medan hon titta på TV.
Dock är bilden någon missvisande då on stängde av 2 minuter senare och gick iväg.
Då har det varit jul igen
Så du har man firat julen ännu ett år, denna gång kändes det lite mer som en ”klassisk svensk jul”, I min familj så är vi nämligen ingen stor familj och brukar inte fira högtider på något specielt sett utan vi gör det vi måste…
Detta år firade jag med Matilda och hennes släkt på självaste julafton som bestod av morföräldrar, syskon och div. djur. Mycket god mat och trevligt sällskap med en del paket öppning. Vi var hos Matildas mormor för att underlätta för alla inblandade där vi hjälptes åt med matlagning/förberedelser och efter det åkte vi hem till matildas mamma för att ta det lugnt och öppna de resterande paketen. Kvällen slutade i att vi spelade ett sällskapsspel som vi fick av matildas syster.
På juldagen bar det av till Nyköping från Flen för att vara med Matildas pappa där vi INTE åt jul mat, men ändå en riktigt god måltid som bestod av rökt vildsvin. Där fick vi ytterligare paket, och kanske den bästa, nämligen en badrumsfläkt! (för vår gamla lät som ett flyglarm från andra världskriget).
Om vi inte hade tröttnat på mat efter de så passade vi på att äta gås hemma hos min mor, riktigt trevligt även de. mätt blev man helt klart så jag behöver nog inte äta något fram tills årskiftet…
Ögon inflammation gav kork kanon
Eftersom att jag tidigare i veckan låg hemma med ögoninflammation och inte visste hur pigg jag skulle vara till helgen så blev det lite svårt att åka ner och köra SM i CX och Cupavslutningen som jag faktiskt hade sett fram emot då jag har visat en riktigt bra och uppåtstigande form kurva.
Tyvärr valde jag att stanna hemma för att kurera mitt öga och min kropp och har haft en skitvecka rent ut sagt gällande cyklingen. Detta till min sambos stora förtjusning då det betydde att jag kunde åka med henne på en Scout Hajk i Flen, närmare bestämt 40-års jubileumet av November-fajten i Vadsbro-Blacksta som förövrigt var den kåren som startade November Fajten för 40 år sedan. Vinsten i November-fajten är att man ska anordna nästkommande års fajt.. Vadsbor-Blacksta har bara anordnat 2 November-fajter, med flit? det förtäljer inte historian.
Iår stod vi som funktionärer på en eldnings kontroll där målet var att skjuta iväg en kork så långt som möjligt på kortaste tid. Detta gjordes genom att värma vatten och bikarbonat med en eld i ett metallrör. rätt kul övning. framförallt eftersom att det gjorde oss lite varma då vi hade våran egna lilla brasa att stå vid.
Jag trodde aldrig att de skulle hända..
Inget allvarligt då, men jag hade inte trott att en sak som denna skulle hända..
I helgen var jag och min bättre hälft Matilda bort bjudna på hennes väns bröllop, jag har bara varit på ett bröllop tidigare i mitt liv och jag kan väll inte säga att jag tyckte de va så sjukt kul. Men detta va mycket roligare. Efter en mycket fin ceremoni i kyrkan av en något otippad och spontan präst som tillvardags åker MC så bar det av mot festlokalen via båt (för brudparet, vi andra tog bil).
Väl på plats fick vi stå i snålblåst och regn (åtminstone tror jag de va regn, kan även ha varit svallvågorna) och välkomnade brudparet.
Bra middag, vackra tal och en något annorlunda bröllopsvals som avbröts och blev en bröllopsbugg.
När kvällen började gå sitt slut, efter tårta och omstrukturering av bord så hände de! Inte bara hade jag druckit vin (som jag inte lärt mig än) utan jag gjorde något jag inte gjort sen jag gick i 5an, nämligen dansat pardans! Jag blev uppbjuden av Matildas något bestämda kompis Emma. Men jag hann köpa mig lite tid genom att skämma ut Matilda med min första dans på över 15 år… Jag hörde inte så mycket skratt när hon dansade och jag mest snubblade runt. Men det berodde nog till stora delar på den höga volymen på musiken.
Jag var tvungen att be Matilda om bevis på att jag faktiskt har gjort de..
Sen lämnar jag er med en mer lättsam bild som tröst
Min nyfunna bonus vän Philip (Emmas pojkvän) Matildas photobomande kompis Gustav och jag som slicka mig om läpparna HELT omedveten om kameran..
Terroriserar ortsbefolkningen
Inte bara först in i duschen idag
Igår var det dags att terrorisera lite lokal invånare här i Sörmland, igår var det nämligen Ceresloppet i Katrineholm. Även fast det bara var ett motionslopp så tänkte jag att de kunde vara kul att köra de, dels för att Matildas mamma bor rätt så nära och för att det är skönt att komma iväg på ett rejält träningspass med lite fart.
Vi var nästan 100 personer som kom till start, kanske 30 av oss bestämde oss för att vi hade bråttom och körde snabbgruppen som skulle hålla 30+ men jag tror nog vi höll mer 35+ vilket jag inte hade något emot. Samarbetet i klungan funkade bra med inga större oroligheter.
Efter bara 3 mil bestämmer sig en från brudpiga att det skulle vara kul att cykla lite snabbare och jag var snabbt på men med drygt 9 mil kvar och 2 man kände vi att det inte skulle hålla så vi drog oss tillbaka. Klungan tappade åkare ju längre loppet gick och när det va drygt 4 mil kvar blev det väldig stiltje när dom ”riktiga” cyklister kände att taktik var viktigare än en jämn fart och det blev väldigt mycket rävspel och avvaktining på vem som skulle göra vad, dom som inte hade tävlat så mycket tidigare förstod inte riktigt vad vi höll på mig och beslöt sig för att gå upp och hålla tempo. Då kom attackerna!
Efter att gått iväg med ca 5 man som kände sig något slitna blev vi ikapp hunna av ca 3 man till och då blev det snabbt ovilja att dra, klungan närmade sig och jag visste att det inte var långt kvar, så jag passade på att dra ifrån utbrytargruppen med en stark attack för att visa att jag menade allvar. Efter en bit tittar jag bakåt och ser att jag har en ensam följeslagare från Hymer som ville samma sak som jag så med drygt 2 mil kvar blev det lagtempo på 2 man, vi drygade ut försprånget och fick spurta om segern, men eftersom att ingen av oss visste riktigt vart målet var blev det lite halvhjärtat in på den knappt 100 meter långa målrakan efter 2 tekniska svängar.
En person som inte tillhörde infödingarna hade visat vart skåpet skulle stå.
Hälsa på katterna
När katterna får besök så dansar dom inte på bordet. Beviset kom nu i helgen.
I helgen var vi i Flen för att återhämta oss från veckan, jag tog faktiskt med mig cykeln men det blev inte riktigt så mycket cyklat som jag hade önskat, veckan har sugit riktigt mycket kraft ur mig och jag vill inte bli sjuk innan nästa helg.
Jag måste erkänna att jag trivs rätt bra när jag är borta från stan, oavsett om jag är i Dalarna eller i Sörmland, så länge jag kommer bort från WiFi och ständigt pipande i telefonen blir jag lugn.
Jag får alltid suget efter att starta nya projekt och får nya idéer när jag är iväg men sport jag kommer hem igen så känner jag att jag inte hinner med något..
även jägare blir imponerade ibland
Förra helgen var vi i Flen där det var jakt på gång så jag fick inte ta med mig min fina nya MTB, och inte för att vara så men när jag fick se dom som skulle jaga blev jag inte förvånad över att dom såg ut som dom gjorde, dom såg ut som riktiga ”raggare”. Alltid kul med fördomar!
Jag brukar oftast försöka vara väldigt ”försiktigt” med att berätta för vad jag håller på med bara för att jag vill vara mer än den cykel nörd jag är, men redan första kvällen så börjar samtalet om träning och framförallt förbränning och då kunde jag inte låta bli att blanda mig i och säga vad som är rätt och fel. Då kommer den klassiska frågan : ”vad vet du om de?” då kommer det fram att jag är cyklist, när jag kommer hem på söndagen efter att ha varit ute och cyklat i regnet så får jag frågan varför jag har på mig dom kläder jag har på mig, men efter att förklarat vad jag har och varför så blev dom riktigt imponerade och sa: ”du är en riktigt atlet som tränar i det här skitväder, jag är imponerad..”
de värmde grabbar…