Lida Loop Damm upplagan

Foto: Cykelkanalen.se

Ja då var det dags för ytterligare ett Lida Loop. Detta år lite dammigare än vad det brukar vara. Jag lyckades få med mig Matilda som hjälp vilket var till stor hjälp då det var otorligt varmt och man behövde verkligen få i sig så mycket vätska som det bara gick. Väl på plats med alla andra som skulle åka så tog vi oss och hämtade nummerlapp, monterade den och sedan förbi Cykloteket tältet för att slänga in en väska och vidare till Startfållorna men i lite brist på rutin och tid så hade många redan lagt in sina cyklar och jag fick stå långt bak i min fålla. Inget att göra åt det bara att bita i det sura äpplet, dricka vatten och vänta på starten.

Foto: Matilda Neumann

När starten gick och vi tog oss an startbacken så blev det som vanligt, lite hugg om placeringar och spår sen kom vi ut på motionsspåren och jag trodde inte det var sant. det dammade något otroligt, man såg ca 3-4 cyklister framför sig sen var det kört. Efter en stund märkte jag hur det började bli svårt att andas av allt damm men tänkte inte mer på det.

Foto: Matilda Neumann

Första loopen flöt väl på som den brukar, bra tempo på platten och försöka hålla tempot när det blev tekniskt, försökte plocka så många placeringar som det bara gick där jag kunde, sen var det dags för den loopen jag måste träna betydligt mer på. Den mer tekniska andra loopen, försökte hålla ett bra tempo genom dom bitarna men kände snabbt att jag varken hade ben, teknik eller lungor. Jag fick aldrig något riktigt flyt och fick bara svårare och svårare att få i mig luft, det började bränna i halsen och lungorna, så jag slog av lite på tempot och började mata så gott jag bara kunde.

Foto: Cykelkanalen.se

Sen ut på sista loopen så visste jag att det inte var långt kvar och handlade till stor del om att bara överleva. Försökte kräma ur det sista ur mig och fick riktigt bra flyt och lyckades till och med spräcka upp den gruppen jag körde med i en teknisk utförslöpa (den enda på banan) vilket jag blev otroligt nöjd över. Sen var det sista 4km där man kommer ut på dom stora vägarna innan lida och börjar se folk som ligger framför. Jag kände att jag inte riktigt hade power i benen men när en Kille från Knivsta kör om i värdens fart och säger ”kom igen! nu kör vi” så tänder jag till och börjar mata, vi kör om några och så är det min tur att ladda på. Då lyckas jag tydligen hänga av honom. Inte riktigt det jag ville så jag försökte vänta in honom men det gick sådär, han kom aldrig riktig ikapp men jag fortsatte bomba på och tog in några placeringar.

Foto: mtbfoto.se

Bra ladd hela vägen in.

2:45 nånting och 36 plats. Kanske inte det jag ville men ändå helt okej med tanke på att jag har haft ont i ett knä veckan innan..

Foto: Matilda Neumann

Jag vill bara säga att TACK till min underbara fru som såg till att jag tog mig runt, hejjade, langade och hann även med att knäppa några bilder!

Lida ladd

Snart är det dags för att lida lite i Lida.

Fotto från Happyride.se

Jag laddar väll på det bästa settet jag vet, genom att vara skadad. Jag har dom senaste dagarna haft ont i mitt ena knä, det kommer troligtvis efter att jag var ute och sprang tidigare i veckan men men.. Jag hoppas på att jag kan jobba bort det lagom till Lida så jag har en Chans på att köra på en bra tid!
Ser fram emot att köra lite MTB igen på lite mer tekniska stigar än vad det var på Lidingö. Känns lite konstigt att jag ska se fram emot lite tekniska stigar…

Sen så passade jag ju på att fylla år nu i veckan, så vem vet? nästa år kanske ni ser mig i H30 ist för elit? eller ska man ge elit något år till innan man är klar där?

Går hett till

Ja… Jag har fått feber igen—

Jag har åkt på ännu ett bakslag och varit hemma sjuk från jobbet några dagar nu… Känns sådär måste jag säga, framförallt då jag hade planerat att mitt sista större träningshelg innan Lidingö nu men icke… blev inte riktigt som jag hade tänkt mig så nu gäller det bara att planera om. Hur laddar man upp på bästa sett inför en tävling utan att träna? leva på gamla rutiner? be till någon form av fiktiv karaktär? eller är det den bästa uppladdningen att vara sjuk? gå ner i vikt och deffa sig inför race?

ja, jag tror inte riktigt att denna säsong kommer bli som jag hade tänkt mig häller. För det hade ju varit konstigt om det hade blivit som jag hade tänkt…

Vad tror ni är bäst? Försöka göra det bästa av situationen och fortfarande  utgå ifrån ursprungsplanen eller göra om allt och sätta nya mål? om det sista; vad ska det vara för några mål ist?

Jag förstår varför ni hatar oss

Nu har det ju blivit lite ljusare och värmare ute och det betyder att folk har hittat ut på sina cyklar. Jag har redan nu sett riktiga idioter på cyklar som har TOTALT tappat trafik vettet. Jag förstår nu varför alla hatar cyklister. Jag tänkte nämna några exempel jag har sett dom senaste dagarna som skräck exempel:

Idag såg jag 2 personer ute på vägarna som inte verkade ha koll på att sverige har lämnat vänstertrafiken för ett tag sen. Jag brukar tänka på att man ska gå på rätt sida av vägen och att cykla på rätt sida är för mig en självklarhet, tydligen var det inte det för denna person som cyklade mot trafiken på vänster sida av vägen. Jag vet dock inte om den andra personen jag såg idag gjorde mycket bättre ifrån sig när han cyklade mitt i vägen, ja det var på en mindre trafikerad väg men det kan alltid dyka upp en bil runt nästa hörn, ligger man mitt i vägen hinner man inte flytta på sig.

För någon dag sen så var det någon som cyklade mot rött vid ett av mina rödljus på väg till jobbet, inget ovanligt. Han var nog färgbild, men bilen som tutade på honom för att han körde mot rött blev väldigt frustrerad när han var tvungen att stanna och fingret visat mot sig av cyklisten…

Att kasta sig ut med cykeln mitt på vägen utan att titta sig bakåt vid en bygg arbetsplats där man har stängt av cykelbanan OCH gjort en omledning åt andra hållet som inte tar många sekunder extra, är inte häller en smart ide. Framförallt inte när det kommer lastbilar precis bakom i högfart.

Ja… Jag vet inte vad jag ska säga, jag har sett mycket och tycker bara det blir värre och värre, folk bryr sig inte om andra och blir förbannade när dom inte fattar att dom faktiskt inte bara utsätter sigsjälva och andras liv på spel.

Vad jag gör för att motverka detta beteende? Jo, jag följer trafikregler, stannar vid rött. Flyttar på mig när någon vill förbi. Undviker tungt trafikerade vägar med höga hastigheter. Jag har även börjat vinka till dom som sopar grus nu på våren (ja, jag tänker på dig Rigge) dom gör så att vi andra kan vara ute och cykla utan att vurpa hela tiden. Jag visar även tummen upp när jag ser coola bilar, framförallt äldre bilar eller riktiga sleepers. En dyr sportbil bryr jag mig inte så mycket om.

Till ALLA i trafiken; ta hand om dina medtrafikanter dom har också någon hemma som väntar på dom, tänk efter innan du gör något, mer konsekvent tänk behövs.

veckorevy och träningsmisär

Så där! ännu en vecka avklarad! denna vecka handlade inte bara om att jobba och träna utan jag fick faktiskt unna mig själv med att gå på konsert! ni kan ju ta en titt på det tidigare inlägget och läsa om det!

Sen har jag varit tvungen att tänka om och framförallt planera om gällande träningen då jag har varit så fruktansvärt sliten dom senaste dagarna och har haft ont i benen när jag lagt mig i sängen för att sova. Jag tror jag har hittat varför och det är till stor att jag gått ut för hårt gällande mig träning och framförallt så har jag totalt ignorerat mina behov för vilodagar. Ett Gympass på morgonen är ingen vila som jag hade tänkt från första början. Jag gjorde lite omkastning i schemat och sänkte lite personliga krav på mig själv ändrade lite mål och kastade in vilodagar och en tydligare periodisering så även jag har koll på vad jag gör. Det resulterar i att träningsdagarna blir hårdare och vilodagarna blir softare… PRIMO!

Dehär med touren

Ja.. det va har varit väldigt mycket snack om vad som hände under gårdagens etapp, det kan ju inte någon cyklist missat. Men den korta versionen är att Mark Cavendish och Peter Sagan hade en lite närkamp och Mark krascha in i barrern och Peter blir utslängd.

Personligen tycker jag att det är hårt att slänga ut Sagan, i mina ögon gör han inget fel. Samma sak gäller Cavendisch. Man ska egentligen titta längre fram. Då Sagan faktiskt blir trängd vilket stänger den luckan Cavendish försöker passera igenom. Det är trist att Cavendish fick så stora problem och inte kan fortsätta. Sen att deklarera Sagan till sist för attsedan slänga ut honom är lite hårt. Spurtade tar chanser, Spurtare tar risker och dom kraschar faktiskt. Det är lite därför vi tittar på det.

Sagan är en bra ambassadör för sporten och han behövs, det är inte en anledning att han ska få komma tillbaka utan bara ett konstaterande. Hoppas Cavendish kommer tillbaka snabbt och att Peter Sagan kommer tillbaka till tävlandet utan att ta åt sig så mycket av allt som hänt

Vardagsknep

Ja, vad har ni för vardags knep egentligen?

För att underlätta vardagen så har man ju utvecklat några knep, jag brukar försöka frakta alla saker jag behöver under veckan på jobbet dit på måndagen och hem på fredagen, då har jag några dagar i veckan som jag slipper ha med mig massa saker.

Jag brukar värma saker långsamt (äger inte ens en mackor) för då kan man göra andras saker samtidigt. Jag kombinerar även saker, på både gott och ont. Sitta på rullarna och svara på mail är en klassiker. Jag lyssnar även på informativa podcast när jag lagar mat eller pillar med annat.

Ja, jag vet att det inte är väldens bästa sett att hantera sina problem på och att det kan skapa en del stress men jag känner att ibland så får man tänja lite på gränsen mellan stress och effektivitet…

mitt och ditt?

Ska det vara så djävla svårt att förstå skillnaden?

Jag blev riktigt ledsen när jag pratade med en av mina bästa vänner som har haft inbrott i sin källare och blivit av med hela sitt digitala fotavtryck. Han är relativt nyinflyttat och har inte haft plats i lgh och mycket av sina datorsaker ståendes i källaren och då tror några puckon att man får ta det bara för att det inte användas. Dom har tydligen tagit allt av någon form av värde. Eller värde i deras ögon, dom har även rivit ut allt annat; bilder skol arbeten böcker osv. jag blir bara arg när jag hör sånt.

Man kan ju alltid få ersättning av sitt försäkringsbolag men man kommer aldrig få tillbaka minnena som är stulna..

bortglömd…

Inte bara hemsida är bortglömd utan så även jag..

jag har glömt hur man gör när man ska skriva, jag har glömt hur man gör när man cyklar.. jag har glömt väldigt mycket på sista tiden. kanske på både gott och ont, för då kan jag alltid lära mig något av det. Eller lära mig allt på nytt igen..

Det har varit lite upp och ner med mig under sommaren på lite olika plan och ist för att kämpa igenom allt och bara må sämre så har jag försökt skapa mig själv tid och rutiner under en period och valde därför att lägga hjälmen på hyllan för resten av året vilket jag känner var rätt beslut då jag har hungern kvar att cykla men inte riktigt haft orken att titta på cykeln eller för den delen träna. Det är därför ni inte har sett mig på några tävlingar eller ens här för den delen då jag inte haft något att rapportera.

Jag hade en plan innan denna säsong men känner att jag aldrig gav mig chansen att slutföra den pga olika anledningar så jag kommer glömma bort detta året och lossas som att det aldrig har hänt och flytta fram dessa mål till 2017 för att se vart det leder och kanske även tänka på en framtid efter 2017, inte bara på cykeln utan som människa. Jag har nämligen insett att jag inte kan vara 3 olika personer, Tysken på Cykeln, Tysken på jobbet och Thomas hemma. Det är faktiskt samma person och det är ibland lite svårt att kombinera dom 3 men det är något jag måste lära mig bättre och jag måste hitta balansen mellan dom. Nästa år kommer Tysken på Cykeln hamna i fokus men han kanske hamnar i skym undan för Thomas hemma/privat inför 2018…? det är ett beslut för mig att ta då inte idag.

gamla vanor

Jag såg just att jag för 1 år sedan hade en motivations svacka och så även nu. Kanske inte en motivations svacka denna gång utan lite mer total misär i mina ögon, jag har helt enkelt gjort lite mer än vad min kropp klarar av och då är det inte fysiskt utan rent psykiskt. jag har helt enkelt lagt fokus på fel saker de senaste dagarna vilket har gjort att jag helt enkelt inte mått bra och inte orkat träna eller göra något annat för den delen. Nu i helgen har jag i stort sett bara sovit och brutit ihop, men som man säger;

Bryt ihop och kom igen…

Det bästa med helgen va att jag slapp köldskador i varken Uppsala eller Skövde i lördags, eller för den delen. Jag har iaf inte tappat motivationen helt, jag vet vad jag gjorde fel förra veckan och jag vet vad jag ska göra för att det ska bli bättre, det gäller bara att göra det.