Kategoriarkiv: Resultat

Badsjö triathlon

Publicerat av
Svara

jag skulle följa med på en sak i lördags, ett litet triathlon lopp i Saltsjöbaden…

Dum som jag är sa jag: ”Ja! det låter som en jätte bra idée”

Sagt och gjort, jag och Max drog iväg dit för att göra 3 olika saker direkt efter varandra utan någon vila. Kändes rätt onödigt måste jag säga.

Vi kom dit i godtid och hittade bra platser i växlings zonen, tog ett varv på cykelbanan och hade chansen att ta det lugnt en stund innan start. Rätt skönt, dock var Max väldigt nervös. Jag kände inte alls samma press på mig då jag inte hade något att förlora..

Max pekade ut massa snabba personer som jag inte hade någon aning om vilka dom var, och vi begav oss ner till vattnet för att börja med att bada i 750m, så klart var det problem med mitt chip så jag hamnade typ längst bak i starten på simningen med fullt med folk runt om kring mig i vattnet. Mindre slagsmål överallt, inte alls kul. Eftersom att simningen var en varvbana med varvning på land så kunde fokusera på ett varv i taget. ut på andra varvet var det betydligt lugnare och jag hade simmat om en hel del personer. Upp och dags att byta om och göra något jag faktiskt kan.

Väl ute på cyklingen gjorde jag det jag är bäst på, cyklade och jag cyklade rätt snabbt, iaf i förhållande till mig prestation på simningen. Jag cyklade om cyklist efter cyklist, tog kurvor som ett proffs hade riktigt bra flyt genom hela cyklingen, Dock blev det lite jobbigt i vissa lägen då jag hamnade bakom bilar som höll lite lägre fart än vad jag gjorde.

Fotograf :Henrik Nordström

När jag kom ut på löpningen hade jag lite kramp känningar i vaderna, då var det bara att köra på, bara att sätta en fot framför den andra. Det blev rätt intressant då jag försökte vara cool och springa och cykla utan strumpor, men det fick jag sota för då jag fick skavsår rätt snabbt som jag fick lida av på löpningen. Med knappt ett varv kvar så får jag en knack på axeln… ”200meter till och du hade klarat det” Då kom Max upp, han hade varvav mig med minsta möjliga marginal… Jag bet i det sista varvet och tog mig runt på typ 1:13 Rätt nöjd med det måste jag erkänna… Kanske ska träna lite löpning och simning för att se hur snabb man kan bli…

Efter det så gick vi till Max mamma som hade fixat lunch och jag var bjuden! dom hejjade inte bara på mig utan matade mig även!

på kvällen bar det iväg till familjen Alison för 30 års skiva för Emma, en riktigt lyckad dag!

Lida Loop Damm upplagan

Publicerat av
Svara

Foto: Cykelkanalen.se

Ja då var det dags för ytterligare ett Lida Loop. Detta år lite dammigare än vad det brukar vara. Jag lyckades få med mig Matilda som hjälp vilket var till stor hjälp då det var otorligt varmt och man behövde verkligen få i sig så mycket vätska som det bara gick. Väl på plats med alla andra som skulle åka så tog vi oss och hämtade nummerlapp, monterade den och sedan förbi Cykloteket tältet för att slänga in en väska och vidare till Startfållorna men i lite brist på rutin och tid så hade många redan lagt in sina cyklar och jag fick stå långt bak i min fålla. Inget att göra åt det bara att bita i det sura äpplet, dricka vatten och vänta på starten.

Foto: Matilda Neumann

När starten gick och vi tog oss an startbacken så blev det som vanligt, lite hugg om placeringar och spår sen kom vi ut på motionsspåren och jag trodde inte det var sant. det dammade något otroligt, man såg ca 3-4 cyklister framför sig sen var det kört. Efter en stund märkte jag hur det började bli svårt att andas av allt damm men tänkte inte mer på det.

Foto: Matilda Neumann

Första loopen flöt väl på som den brukar, bra tempo på platten och försöka hålla tempot när det blev tekniskt, försökte plocka så många placeringar som det bara gick där jag kunde, sen var det dags för den loopen jag måste träna betydligt mer på. Den mer tekniska andra loopen, försökte hålla ett bra tempo genom dom bitarna men kände snabbt att jag varken hade ben, teknik eller lungor. Jag fick aldrig något riktigt flyt och fick bara svårare och svårare att få i mig luft, det började bränna i halsen och lungorna, så jag slog av lite på tempot och började mata så gott jag bara kunde.

Foto: Cykelkanalen.se

Sen ut på sista loopen så visste jag att det inte var långt kvar och handlade till stor del om att bara överleva. Försökte kräma ur det sista ur mig och fick riktigt bra flyt och lyckades till och med spräcka upp den gruppen jag körde med i en teknisk utförslöpa (den enda på banan) vilket jag blev otroligt nöjd över. Sen var det sista 4km där man kommer ut på dom stora vägarna innan lida och börjar se folk som ligger framför. Jag kände att jag inte riktigt hade power i benen men när en Kille från Knivsta kör om i värdens fart och säger ”kom igen! nu kör vi” så tänder jag till och börjar mata, vi kör om några och så är det min tur att ladda på. Då lyckas jag tydligen hänga av honom. Inte riktigt det jag ville så jag försökte vänta in honom men det gick sådär, han kom aldrig riktig ikapp men jag fortsatte bomba på och tog in några placeringar.

Foto: mtbfoto.se

Bra ladd hela vägen in.

2:45 nånting och 36 plats. Kanske inte det jag ville men ändå helt okej med tanke på att jag har haft ont i ett knä veckan innan..

Foto: Matilda Neumann

Jag vill bara säga att TACK till min underbara fru som såg till att jag tog mig runt, hejjade, langade och hann även med att knäppa några bilder!

Smérundan

Publicerat av
Svara

Har väll tävlat igen då!

Tillbaka på landsvägs cykeln, görandes det jag gör bäst; vara jobbig och gå i utbrytning!

Det blev ett nytt lopp för min del hemma i Sörmland, eftersom att vi redan hade tanken på att vara där över den helgen så föll det sig väldigt väl att Team Sméstaden CK arrangerade sitt lopp Smérundan. Jag visste inte riktigt hur jobbigt det skulle bli så jag tänkte att man kan ju alltid göra det jobbigare genom att arbeta mer!

Redan vid start känner jag igen några starka cyklister från lite olika klubbar och efter att den väldigt coola master bilen (en Tesla S) hade släppt iväg oss började ful körningen från några. Att börja hoppa över förningar redan 5-10 min i loppet tycker jag inte är okej. Då ska man inte ligga bland dom 4 första i klungan och inte ens öppna munnen för att andas.

Efter ca 1 mil får  Martin Magnusson från Strängnäs Ck en lite lucka i samband med möte och att jag tröttna på att det ful åktes, Martin hade en klubbkamrat som inte jagade vilket jag har total respekt för, men när man sedan inte vill jobba ikapp luckan när man kommer från en helt annat klubb är helt oförståeligt för mig. Så jag lät Martin få en lucka på 15-25 meter innan jag tröttnade och stötte ikapp. Väl ikapp jagade jag upp tempot och vi körde på. Jag förklarade vad min plan var och jag ville visa tydligt vart skåpet skulle stå. När jag sneglar över axeln så blev han som var så himla trött VÄLDIGT pigg med en gång och försökte stöta ikapp oss från klungan. Vi borrade ner våra huvuden och körde.

foto: Lucas Lovegren

Mycket bra samarbete och kommunikation mellan oss i utbrytningen resulterade i att ökan bara växte och växte. Vi fick några få tids angivelser längst banan som först var 2 minuter och sedan 3 minuter med drygt 1/3 kvar av loppet. Då visste jag att det kunde gå om vi försökte jobba bra ihop! Vi hade dock ett problem…

foto: Lucas Lovegren

Martins bakväxel hade lagt av efter typ 4 mil, vilket resulterade i att han bara hade 2 växlar att köra på. Vi valde att inte stanna och köra på då vi hade dålig koll på hur samarbetet i klungan var och vad vi hade för lucka ner. Bära eller brista..

foto: Lucas Lovegren

När vi började vände norr ut på banan så blev det genast mycket jobbare, vinden blåste nu sida mot ist för sida med som gjorde att vi hade fått en fin lucka i början av loppet. Jag blev allt mer orolig att klungan bakom hade börjat köra och fått igång ett samarbete i vinden så jag, allt krispigare jobbade så mycket jag kunde så Martin kunde jobba så mycket han kunde då jag visste att vi skulle vara mycket snabbare 2 än om jag hade försökt gå solo.

När vi äntligen var framme på området så blev det en liten spurt oss emellan, Men det var mer en formalitet. Jag rullade först över mållinjen och var grymt nöjd med våran insatts. Lika så var arrangörerna! Alla som såg oss i utbrytning var imponerade över att vi hade orkat!

Grymt bra kört av alla inblandade! Grymt bra arrangemang och otroligt fin tävling! grymt kul att sätta färg på loppet! Ses nästa år!

tänk vad glad man kan vara när man cyklar!

foto: Lucas Lovegren

Lidingöloppet

Publicerat av
Svara

Då var tävlings premieren avklarad. Har väll inte direkt haft världens bästa uppladdning med tanke på den fantastiska resan till Mexico och sen massa sjukdagar efter det. Sen började inte morgonen på något super bra sett häller då jag på något sett stängde av min veckar klocka mitt i natten så jag höll på att försova mig. Blev inte riktigt den lugna morgonen jag hade tänkte utan blev lite stress och panik men jag han ta mig till Lidingö utan problem!

Foto: Cykelkanalen.se

Själva loppet gick väll helt klart överförväntan! Jag hade räknat med död och panik men det blev nästan tvärt om. Fick starta väldigt långt bak med mycket folk framför mig så jag hade en hel del personer att passera, Redan i första backen hade jag redan kommit ikapp en hel del och jobbat mig in i klungan och tagit platser. In på första smala partiet så stod det still, Folk bromsade in och tog det lugnt, men jag hade lust att åka snabbt så utan massa markeringar på banan valde jag att åka vid sidan av vägen. Är ju trots allt en MTB tävling, fick en del placeringar på det.

Sen blev det väldigt snabbt ett landsvägslopp med cyklar med rakt styre, grupper bildades snabbt, positioner växlade och folk slutade arbeta när dom kom till fronten. Vilket jag kan bli irriterad på när det är 50m fram till nästa klunga, inge svårt att köra ikapp. Men varför ska jag dra ikapp klungan framför med någon tjomme på hjul som inte vill jobba? Då gör jag det jag gör bäst: attack cykling! Så istället för att dra upp honom så kom han aldrig ikapp. (inte han på bilden nedan, TCM åkaren va chill)

Foto: Cykelkanalen.se

Efter att ha jagat och jobbat i gruppen stora delar av loppet och tagit placeringar i varje backe uppför med krampkänningar genom senare halvan av loppet. Så kommer vi ut på det ÄNDA lite tekniska partiet på banan och jag fuckar upp allt… nu efterhand fattar jag varför då jag körde lite högre tryck i däcken än vad jag är van vid så jag missbedömde allt. Så jag är tvungen att klicka ur och var snäll nog och lät gruppen passera så jag kunde jaga ikapp dom efter det partiet i min takt. När jag kom ikapp gruppen så var farten lika låg som tidigare, Ja jag tyckte det gick lite långsamt hela loppet men hade svårt att göra saker då det var mycket trafik. Jag tog några placeringar i en backe och såg dom som låg i täten och då hade dom gått i en lite attack med typ 8km kvar. När nästa backe kom så tog jag några platser till och vi körde ikapp dom 2 som var iväg var på jag tänker att det är ett bra ställe att göra något otroligt korkat, nämligen attackera med 4 km kvar.

INGEN annan ville med, dom låg bara och titta på varandra och jag fick snabbt en lucka på typ 100 meter var på jag bestämde mig: ”let´s do it!” så jag borrade ner huvudet och körde! med knappt 1km kvar såg jag dom som jagade, det hade blivit en liten grupp av dom som hade gått iväg tidigare och dom jagade, Då fick jag lite panik och försökte hålla tempot hela vägen. Kom i mål med ett bra försprång till dom andra!

Kom 88a på 2:26:18 rätt nöjd med det med tanke på min uppladdning! nu är det nya tag inför kommande race!

Foto: Lovisa Hammarbäck

Före loppet när jag var ren och trodde på mig själv

Foto: Lovisa Hammarbäck

Efter loppet då jag va lite smutsigare och tänkte på Pizza

Lida Loop 2017

Publicerat av
Svara

Ett kärt återseende, LidaLoop är en av mina första riktiga tävlingen jag någonsin gjorde och det var första året som dom hade tävlingen.

Efter lite upp och ner så tog jag mig i kragen och sa till mig själv att jag skulle köra så hårt som bara jag kunde och skulle se hur långt det skulle räcka. Så på min klubbkläderna från min moderklubb och iväg och kör!

Framme vid tävlingsområdet hämtade jag ut min och Jonathans startkuvert. Han hade tagit med sig sin sambo och mamma som hjälpredor inför tävlingen, det är alltid kul att ha någon person som hjälper en vid tävlingar så stort tack för hjälpen!

Rullar in i fålla 4. jag visste att jag skulle va en av de snabbaste i den klungan men kände att jag inte riktigt hade något att komma med för att få sida upp mig så jag struntade i den diskussionen. jag kände även att det kunde vara bra för mig att starta längre ner för att inte vara stressad över alla snabba runt omkring mig då jag inte riktigt visste hur formen skulle vara…

Foto från Happyride.se

Ut på första loopen som består av mest grusväg så passade jag på att bränna på en del bara för att testa och se hur kroppen är och svarar på att köra på lite, förvånansvärt bra gick det måste jag erkänna fick bra flyt på dom få tekniska partierna och körde om rätt många i varje liten stigning. Fick syn på Jonathan straxt innan lagning och då visste jag att jag inte skulle få se honom mer på tävlingen då han är bättre på den tekniska biten än mig. Men med tanke på att han hade startat en hel fålla före mig var jag rätt nöjd,

Foto från Happyride.se

Ute på andra loopen så blev det mer stökigt och det är ju den roliga delen av banan men den biten som passar mig sämst. Jag hamnade i en liten grupp med andra på hardtail som faktiskt hade sämre flyt än mig i skogen, så jag fick gå in först i varje parti och styra, sen på dom mer lättåkta bitarna la jag mig bakom.

Foto från Happyride.se

Ut på sista loopen så råkade jag tappa flaskan direkt efter lagningen då jag va för het på att dricka, valde då att stanna och plocka upp flaskan innan jag fortsatte vilket var rätt smart gjort. Tyvärr betydde det att jag tappade den lilla gruppen jag låg i. Hamnade dock i en större grupp som var lite mer åkstark ut på tredje och sista loopen men med tanke på att denna grupp var mer åkstark så kunde jag ta det mer piano vilket behövdes efter min forcering på den första loopen. In i varje tekniskt parti släppte jag 5 meter för att få köra min egna väg och inte bli stressad men rullade lätt ikapp gruppen direkt efter stigarna. Ut på dom sista lättåkta kilometrarna blev det en väldig hets. Jag är ju inte den som viker ner mig så jag följde med. Följde med hela vägen till sista stigen där jag täckte en attack och fortsatte i samma tempo var på jag fick 5 meter utan problem, vilket jag egentligen inte ville. Men ja ja, jag kör väl tänkte jag. Bombade in på sista stigen innan uppförsbacken på slutet. När jag kom ut såg jag inte dom andra. då va det bara att köra på!


Jag är nöjd med min prestation! Tack för hjälpen med langningen och för ett bra arrangemang! Kanske får tävla mer, de va ju kul dehär!

Djävla Max

Publicerat av
Svara

Idag är det ju Lidingöloppet…

img_8547Jag, Max och Jesper bestämde oss för att värma upp med en lite tur i skogen… med löpar skor och löpar kläder. Varför gick jag med på detta? Joo det stod löpning på schemat, men det va inte riktigt tänkt att det skulle bli så pass långt som det faktiskt blev. inte alls. INTE ENS I NÄRHETEN…

jag skyller allt på Max, men jag måste säga att det var rätt skönt att komma upp tidigt för att komma ut och riva av träningen, nu är jag trött…

Eftersom att det är Lidingöloppet måste jag ju ge kredd till alla som sprang det och inte bara ta åt mig all ära bara för att jag var ute och sprang en sväng. Så måste jag ju säga grattis (?) till Jonathan som lyckades överleva och komma in på stabila 2:31:51 Grymt bra jobbat!

Östgötaloppet

Publicerat av
Svara

imageFörbannelsen kvarstår…

Östgötsloppet är ett sådant lopp som jag har ett problem med, jag har aldrig kommit runt. Även så gäller det iår. Jag gick in i loppet med förhoppning att min hälsena, som jag har haft problem med i veckan skulle hålla och fungera under hela loppet. Tyvärr var inte fallet så idag. Efter ca 30 mins körning så hade adrenalinet så börjades de med en del kantvindskörning. Gjorde ett bra jobb med att köra upp dagens kapten Tony och efter det bytte vi riktning och det blev en liten lucka som blev svår att täppa då adrenalinet hade släppt och hälsenan gjorde sig påmind vilket gjorde att jag gjorde det som kändes rätt, släppte på farten och accepterade nederlag.

jag rullade långsamt hela vägen tillbaka hittade några som körde på som jag släppte.. Körde lite mer, så Wallén ståendes njutande i solen. Prata lite med Emil som tyvärr hade kraschat pga av folk som är rädda för vind och inte kan svänga.

bara att bryta ihop och bygga upp igen.. Frågan är bara hur trasig hälsenan är…

Nyårskrönika

Publicerat av
Svara

Trosa trampenNågon riktigt nyårskrönika blir det nog inte.. Men jag får väl göra en kort återblick, framförallt nu när jag varit frånvarande en liten stund från bloggen.

 

året har blivit lite stökig och period baserad. Ena stunden flyter allt på bra och andra stunden så går allt åt helvete. Som tidigare år har det gått bra fram till sommaren, sen kom stressen ikapp. Både privat och idrottsligt.

 

cykelmässigt så var Sthlm helgen en rolig och kul helg som skiner up hela mitt något mörka tränings år. Iår var mitt första ”riktiga” elit år, som jag faktiskt är riktig nöjd med. Jag har utvecklats till iår och ser möjlighet att bli ännu snabbare till nästa år.

 

det var den korta varianten! Inom kort ska jag skriva mer om vad som hänt och vad som händer!

 

Stockholm Velofondo

Publicerat av
Svara

12141081_501850243330142_725640322789896934_o

Tillbaka till min återblick på vad som har hänt medan jag hade lite blogg upperhåll. Jag han ju faktiskt ”tävla” under den perioden, nämligen Stockkholm största och häftigaste motionslopp.

Jag var väldigt orolig inför loppet för vad som skulle hända, hur många skulle dom släppa iväg samtidigt och hur många skulle följa med den första gruppen och inte veta hur man skulle cykla, eller för den delen hur många bilister skulle skita i avspärningarna? det var inte bara en person som hotade med att öka farten när dom såg cyklister. Men jag blev mycket lugnare när jag var på plats och såg antalet poliser som var på plats. Otroligt bra jobbat måste jag säga!

Efter att starten hade blivit skjuten med någon minut så drog vi även, även fast en av Skoda åkarna höll på att missa starten för att han va å pissa. Vi rullade genom stan i måttligt tempo så alla skulle hinna med. Mycket propaganda cyklande blev det genom stan, väldigt coolt måste jag säga.

Vid kilometer 0 drogs tempot upp avsevärt med mycket folk över vägen som ville köra snabbt, men jag hade koll på att det skulle vara en lång dag så jag följde bara alla andra som ville komma längst fram, vilket var lite temat under dagen. Påväg ut till Nynäshamn blev jag väldigt pissnödig, och kände att jag var tvungen att göra något åt det, men varje gång jag ville stanna så drog tempot upp. Så höll det på ner till nynäs, väl där nere var jag iväg på en liten utflykt men insåg snabbt att jag inte kunde stanna ”mitt i stan” för att pissa så jag slog en knut och fortsatte. Temat med fartökningarna fortsatte när jag ville stanna påvägen hem från Nynäs.

Med förhållande vis få kracher så kände jag mig rätt säker i klungan, trots att det var mycket skrik där mer rutinerade cyklister försökte förklara för mindre rutinerade cyklister hur man skulle bete sig i klungan. Men med ca 3 mil kvar blev en cyklist väldigt trött framför mig och bestämde sig för att lägga sig ner mitt framför mig. Det gick bra för mig, men eftersom att ingen ville släppa förbi mig så passade jag på att pissa efter att jag slängt blicken runt mig för att se om det fanns någon annan snabb cyklist som blivit inblandad, och efter att jag såg en La Chemis åkare göra samma sak som jag passade jag på att att tömma min blåsa vilket jag hade sett fram emot ett bra tag! Efter pausen så börjde vi rulla där ifrån och vi beslöt oss för att laga ikapp klungan, sagt och gjort, 10 jobbiga minuter senare var vi ikapp. Då började vi närma oss stan och med drygt 14 mil i benen så var jag lite seg. Krampkänningar mitt inne i stan och mycket folk i vägen var inte riktigt melodi, kom inte fram och folk var ostrukturerade och trötta vilket resulterade i en stökig spurt och en 27 plats. Jag är väll typ nöjd.

Le Concasseur GP

Publicerat av
Svara

Då har vi krossat Farsta tillsammans med massa andra galningar som skulle köra Stockholms Cupen. Banan är en klassiker som man har kört väldigt många varv på men inte tävlat så mycket på men nu var det dags.

Banan är rätt kuperad, eller ja. en uppförsbacke och en minst lika lång utförsbacke. Tyvärr är det lite dåligt asfalt runt hela varvet vilket gjorde det relativt stöket på många av varven. Ju närmare vi kom målgång desto mörkare blev desto mindre kontroll fik folk och de hade otroligt svårt att inte köra ner i alla hål längst vägen.

I mitten av loppet bestämde jag mig för att göra en lite utflykt då jag kände att jag jag inte blev trött nog dock lite halvhjärtat och kanske inte så hårt som jag borde ha kört, ikappkörd efter lite mer än 1 varv och då fick jag lägga fokus på att förbereda mig inför spurten. med 2 varv trissades farten upp men jag var inte riktigt med på det så jag försökte ta mig upp i klungan utan att slösa min energi, tyvärr gick det inte riktigt som planerat och jag var förlångt bak när spurten drog igång vilket resulterade i att min spurt var mycket längre än alla andras och jag slutade typ 10-15 resultaten har inte kommit ut än.. jag är relativt nöjd!

Till nästa år skulle jag gärna vilja starta lite tidigare då det var rätt vanskligt att köra utför i 50km/h på en väg med massa hål i mörkret, där emot var det lite häftigt att tävla i mörker!